|
Jag heter Anna-Karin och innehar 31 års livserfarenhet.
Erfarenhet av hund har jag sedan sjuårsåldern och det där med katt kom in i mitt
liv när jag flyttade ut på landet
under en period under nittiotalet.
Det var tänkt som en ”musjägare”, men blev en ”gosegris med viss smak för möss”
i stället.
Nu kan jag inte tänka mig livet utan katt helt enkelt!
Sedan jag utbildat mig
till Djursjukvårdare och flyttat ut på landet ”på riktigt” tycks min flock bara
bli större och större.
-Och jag
stormtrivs!
Mina bondkatter är katter som kommit in på den djurklinik jag arbetar på för att
avlivas.
Vissa individer måste man bara ta med sig hem. Mina vänner pustar och stönar
över min flock,
eller kanske rättare sagt storleken på den. Men vi trivs fint i storfamilj och
om katterna inte vill umgås med jyckarna
så har dom ett eget ”katthus” där dom kan slappa och mysa utan skarpa
terrierögon som följer varje steg dom tar.
Det skall vara skönt att vara katt!
Min Ocicat är en frisk fläkt i samlingen av djur.
En mer bestämd dam har jag sällan träffat och jag älskar henne! Hon säger som
det är,
sedan är det upp till en själv att tolka synpunkterna!
Skönt skall det också vara att vara hund. Min borderterrier skaffade jag när jag
gick utbildningen till djursjukvårdare.
När ”vi tagit examen” och skaffade oss den där efterlängtade stugan på landet
var vi ju tvungna att skaffa en kompis till bordern.
Det blev en norfolkterrier som kom in som ett jehu i våra liv.
En ettrig liten varelse som såg ut som en blandning mellan marsvin och ekorre!
Men ack så gó och rar. Trollet är hennes namn och i somras fick hon två små
ljuvliga döttrar,
varav en ju naturligtvis fick stanna hos sin mamma och sin extramamma.
Så var dom tre stycken helt plötsligt. Valpkurs i höstas för Grodan,
och där sammanstrålade vi med den andra valpen (Ester) och dennas flock.
Det är ett previlegium att få umgås efter det att valparna fått sina ”nya hem”
vid åtta veckors ålder.
Både för mig och för hundarna.
Umgänget med mina djur är det jag värdesätter mest i livet.
Att ha sällskap i alla sammanhang är väldigt roligt. Oftast.
När man skall gräva ned en planta i trädgården till exempel och det är tre nosar
och sex framtassar i hålet
som mycket sakta blir till är lite jobbigt, men mycket underhållande. The more
the merrier….
Jag hoppas
med denna hemsida kunna sprida lite glädje och inspiration till både hundägare
och icke hundägare.
Skriv
gärna synpunkter i gästboken!
Min bästa vän, Dvärgspetsen Grazzie
|
