|
Jag är inte prästens lilla Kråka.
Jag är MATTES lilla Kråka skall ni ha klart för er!
Och förutom att vara det så är jag en glad liten vovve som har tagit
valpkursexamen och kontaktkursexamen med bravur
(om jag får tycka själv liksom). Höstterminen har jag ledigt från kurser
själv, men är med och övervakar
”småglinskursen” på brukshundsklubben.
Jag har varit på några utställningar min första sommar som
vuxenfoderätare.
Och frampå höstkanten ärades jag för mitt nit och slit med ett Cert.
Ni kan läsa om två av våra utställningsutflykter på hemsidan.
Jag har rapporterat från Härjarö noffeträff och dessutom från Sofiero och
Bjuv.
För övrigt gillar jag att vara med min mamma. Hon tycker att jag är som
ett plåster mot hennes bog,
men jag gillar att köra tvåspann. Jag sitter gärna och filosoferar ute i
trädgården för mig själv emellanåt
men jag tänker inte avslöja vad jag funderar på där jag luktar på
blommorna…
Till vintern skall jag börja så smått med agility.
Det verkar så himlans kul efter vad min mamma har birettat och vad jag har
sett.
Som personlighet är jag en gosig tjej med stort och mjukt hjärta.
Fast är det något som ”kikar under lugg” på mej så är hjärtat inte så
mjukt längre!
I alla fall så mår jag finefix, fineflax och är helt enkelt en glad tjej
rakt igenom. Precis som min mamma Gullan. Vi kommer nog att bli rätt så
lika säger matte. Vi får väl se om det stämmer, men ännu så länge är jag
väldigt nöjd med mig själv!
Någon egen katt kommer jag nog aldrig att få. Det är liksom fullt i
kattkvoten säjer matte. Men jag har fått ett viktigt uppdrag och skrivit
presentationer av katterna
på deras sida. Där får ni veta lite extra om dom. Tilll exempel hur
Savannah hade varit om hon vore människa…..
 
Det kom ju snö när våren redan hade börjat komma
Helt tokigt, men Kråkan passade på att posera för kameran
 |
